Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling, tryckvågsbehandling eller shockwave therapy (olika namn på samma sak) är en kliniskt beprövad och vetenskapligt utvärderad behandlingsmetod som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär i kroppens senor och muskler.
Historik om stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med tekniken.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom så kallade muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste femton åren alltmer behandlats med stötvågsbehandling.
Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.
Idag rekomenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicinen ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.
Hur fungerar stötvågsbehandling?
En applikator genererar tryckvågor som med given frekvens och kraft bearbetar den skadade vävnaden. Stötvågsbehandling ökar metabolisk aktivitet i cellen, ger ökad blodcirkulation och ökad vävnadsåterbyggnad samt leder till minskad smärta. Stötvågsbehandling anses på detta sätt stimulera läkning i skadad vävnad.
Vid besvär med sk kalkinfällning i muskelsena, har det visats att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd.
Hur går en stötvågsbehandling till?
Undersökning och diagnos
Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes (sjukhistoria) där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos. Det är viktigt att veta vilken vävnad som är skadad samt var i denna vävnad skadan sitter för att behandlingen skall ske på rätt ställe.
Undersökning och diagnos
Behandlingen tar ca 5 min och upprepas vanligtivs med 2-3 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.
Smärtsamt men uthärdlig behandling
Behandlingen gör oftast ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.
Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling
Man bör avstå från instensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte genomgå någon parallell behandling som kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering av hög dos. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.
Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.
Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av inflammationshämmande medicin. Undvik därför intag av detta de senaste 5 dagarna före behandling, under pågående behandling eller direkt efter avslutad behandling.
Vad kan behandlas med stötvågsbehandling?
Diagnoser och vävnadsskador där stötvågsbehandling används: Tendinos, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.
- AXEL
- Impingement
- Supraspinatustendinit
- Supraspinatustendinos
- Infraspinatustendinos
- Subskapularistendinos
- Kalkaxel
- Rotatorcuffskador
- Tendinit, tendinos
- ARMBÅGE
- Lateral epikondylit – tennisarmbåge
- Medial epikondylit – golfarmbåge
- Tendinos
- HÖFT
- Trokanterit
- Adduktortendinos – ljumskbesvär
- Tendinos
- KNÄ
- Tendinos
- Hopparknä
- Löparknä
- FOT OCH UNDERBEN
- Hälsenseinflammation – achillestendinos
- Plantarfasciit (hälsporre) – Hälsmärta
- Benhinneinflammation – Medialt tibiasyndrom
- När bör man inte stötvågsbehandla?
- Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
- Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
- Om du har cancer
- Vid graviditet
Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t.ex. Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror.
Vid akut inflammation i behandlingsområdet